Det finns flera olika definitioner av vad en öppen standard är. En av dessa är EU:s definition i European Interoperability Framework, EIF 1.0, som refereras på sidan "öppna standarder". Några andra vanliga definitioner finner du nedan. Skillnaderna mellan dem är små, och för de flesta tillämpningar är de ekvivalenta.
Ken Krechmers definition
Ken Krechmer har i en genomarbetad artikel analyserat vad som kännetecknar en öppen standard. Det finns tre olika parter i en standard, alla med sin egen syn på vad som utgör en öppen standard:
- Officiella standardiseringsorgan, i rollen av organisationer som representerar dem som skapar standarder, anser att en standard är öppen om den skapas i en process med öppna möten, samförstånd och en i övrigt korrekt procedur.
- Implementatörer av en existerande standard skulle kalla standarden öppen när den tjänar deras marknadsmässiga syften, inte innebär några kostnader för dem, inte hindrar ytterligare utveckling (av dem själva), inte gör deras tidigare implementationer föråldrade, och inte ger fördelar åt en konkurrent.
- Användare av en implementation av standarden skulle kalla standarden öppen när det finns flera implementationer av standarden från flera källor, när implementationen fungerar på alla ställen som behövs, när implementationen stöds över hela den förväntade livslängden av dess användning, och när nya implementationer som användarna vill ha är bakåtkompatibla med tidigare investeringar i äldre implementationer.
Dessa tre gruppers olika krav är var för sig rimliga, men tillsammans blir de allt annat än enkla att uppfylla. Kraven kan benas ut till tio kriterier:
- Öppna möten - alla får delta i utvecklingen av standarden.
- Samförstånd - alla intressen diskuteras och man kommer överens, ingen dominerar.
- Korrekt procedur - omröstning och överklagandeprocesser kan användas för att lösa oenigheter.
- Öppna patent - innehavare av patent och liknande som har koppling till standarden gör dessa tillgängliga.
- Globalt perspektiv - samma standard för samma funktionalitet, över hela världen.
- Öppen förändring - alla förändringar presenteras och beslutas i ett forum som stödjer de fem kriterierna ovan.
- Öppna dokument - förslag och färdiga standarddokument är lätt tillgängliga för implementation och användning.
- Öppet gränssnitt - stödjer företags specifika marknadsfördelar (implementation); gränssnitt är varken dolda eller dikterade (implementation); varje gränssnitt i implementationen stödjer migrering (användning).
- Öppen tillgänglighet - tillgänglighet för olika grupper och sammanhang med särskilda krav, samt objektiva mekanismer för test av konformitet och användartestning.
- Ihållande stöd - standarden stöds tills användarnas intresse upphör, snarare än tills implementatörens intresse dalar.
Flera av dessa kriterier är ganska svåra att förklara tydligt. Flera av punkterna är även svåra att översätta från engelskan utan att förlora nyanser eller ändra betydelsen något. För detaljer hänvisas till Krechmers originalartikel. En fullständig svensk översättning är inte planerad för tillfället.
Bruce Perens definition
Bruce Perens gjorde en en äldre definition av vad en öppen standard är, med sex kriterier som i stora drag säger samma sak som Krechmers definition:
Principer
- Tillgänglighet: Öppna standarder är tillgängliga för alla att läsa och implementera.
- Maximala valmöjligheter för slutanvändare: Öppna standarder skapar en rättvis, konkurrensvänlig marknad för implementationer av standarden. Kunden blir inte låst till en särskild leverantör eller grupp.
- Ingen royalty: Öppna standarder är gratis för alla att implementera, utan royalty eller andra avgifter. Certifiering av implementationen hos en standardiseringsorganisation kan dock medföra en kostnad.
- Ingen särbehandling: Öppna standarder och de organisationer som administrerar dem ger inte fördelar till en implementatör framför andra av någon annan anledning än fullständigheten och kvaliteten hos respektive leverantörs implementation. Certifieringsorganisationer måste tillhandahålla ett sätt även för lågbudgetlösningar eller helt gratis implementationer att valideras, men kan också erbjuda utökad service för certifiering.
- Utökning eller delmängd: Implementationer av öppna standarder får utökas, och det är även möjligt att erbjuda implementationer av delmängder av standarden. Däremot kan certifieringsorganisationer neka till att certifiera delmängdsimplementationer, och kan också ställa villkor för utökningar. (Se punkt 6.)
- Fientlig rovdrift: Öppna standarder kan inkludera licensvillkor som skyddar mot skadliga förändringar av standarden denom så kallad "embrace-and-extend"-taktik, där en standard utökas med inkompatibla och odokumenterade utökningar som kunder görs beroende av för att eliminera konkurrenter. (Begreppet kommer från en fras som myntades i interna dokument från Microsoft på 1990-talet: "embrace, extend, extinguish".) Licenserna för standarden kan kräva att utökningar dokumenteras i öppet tillgängliga tekniska specifikationer, och att vem som helst får skapa, distribuera och sälja programvara som är kompatibel med utökningarna. En öppen standard får inte på annat sätt omöjliggöra utökningar.
OSI:s definition
Open Source Initiative, OSI, har publicerat en definition, Open Standards Requirement (OSR), av vad som utgör en öppen standard för programvaruutveckling med öppen källkod:
En "öppen standard" får inte förhindra en fullständig implementation i programvara med öppen källkod.
För att överensstämma med kravet på öppna standarder (OSR) måste en standard uppfylla följande kriterier. Om en standard som hävdas vara öppen inte uppfyller dessa kriterier är den diskriminerande mot utvecklare av programvara med öppen källkod.
- Inga avsiktliga hemligheter: Standarden får inte förtiga detaljer som är nödvändiga för en fullt fungerande (interoperabel) implementation. Standarden måste definiera en procedur för att rätta fel som upptäcks under implementation och testning, och för att inkludera sådana ändringar i en uppdaterad eller ny version av standarden, som även den skall publiceras på ett sätt som inte gör våld på dessa kriterier.
- Tillgänglighet: Standarden måste vara fritt och publikt tillgänglig (exempelvis från en stabil webbplats) utan royalty och till en rimlig och icke-diskriminerande kostnad.
- Patent: Alla patent som är nödvändiga för att implementera standarden lagligt måste:
- licensieras utan royalty for obegränsat bruk, eller
- omfattas av ett löfte att inte lagsöka implementationer som görs med öppen källkod.
- Inga avtal: Det får inte finnas något krav att teckna licensavtal, sekretessavtal, medgivande, klickbar dialogruta eller någon annan form av avtal för att ta i bruk korrekta implementationer av standarden.
- Inga OSR-inkompatibla beroenden: Implementation av standarden får inte kräva annan teknik som inte uppfyller dessa krav.
Definition enligt Digistan.org
På adressen http://digistan.org finns information om ett färskt initiativ från ett stort antal engagerade människor världen över för att informera om öppna standarder och deras vikt för digital informationsteknik. Deras definition är annorlunda och enklare, i och med att den beskriver vad en öppen standard skall ha för effekter, utan att direkt gå in på detaljer om hur man uppnår det:
- En standard är en publicerad specifikation.
- Det är en öppen standard om den är immun mot att övertas och kontrolleras av leverantörer under alla faser i sin livscykel.
Det finns en utförlig motivering på deras webplats, men denna korta formulering är talande:
När vi talar om "en standard" strävar vi uttryckligen efter en öppen standard, fri från varje form av patentanspråk, användbar för alla leverantörer och kunder utan restriktioner eller licenskostnader av något slag, och fri från risker för kartell-liknande beteende från leverantörerna som utvecklar standarden.
Flera andra definitioner finns, men dessa fyra samt EU:s definition som vi tar upp i den allmänna förklaringen av öppna standarder är de största och viktigaste. Om du saknar någon definition som du tycker är viktig, kommentera det gärna i forumet!
