Detta är en översättning av en artikel skriven av Stephen O'Grady. Den publiceras här med författarens tillstånd.
Varför jag är emot patent på programvara
Det som förvånar de flesta är inte att jag tycker att programvara inte skall kunna patenteras. Med tanke på att jag länge haft ett intresse av fri och öppen programvara och rapporterat om det så kan jag förväntas vara åtminstone litet oense med etablissemanget i frågan. Det är också osannolikt att jag skulle förespråka patent på programvara, eftersom industrins allmänna åsikt är överväldigande emot dem just nu.
De flesta förväntar sig att jag skall argumentera, liksom Brad Felds anonyma advokat, James Surowiecki eller Red Hat, för att patent i själva verket är kontraproduktiva vad gäller innovation; att hela syftet med patent - att stimulera innovation genom att ge uppfinnaren långtgående skydd - motverkas när breda, överdrivet heltäckande patent samlas på hög av konkurrerande organisationer som är ovilliga eller oförmögna att jobba tillsammans för att föra marknaden framåt. Jag instämmer i att så är fallet, men det är inte därför jag är emot programvarupatent.
Vissa väntar sig att jag liksom Union Square Ventures Brad Burnham ska hävda att programvara genom sin själva natur är annorlunda än fysiska uppfinningar och innovationer; att programvara inte kräver samma skydd för att stimulera nytänkande som fysiska varor gör. Även om jag är övertygad om att detta är sant, så är det inte därför jag är emot programvarupatent.
Andra har förväntningar om att jag ska säga som Stephan Kinsella har gjort: att patent är en del av ett system som totalt sett kostar världsekonomin pengar (31 miljarder dollar, enligt hans uppskattning). Det är inte därför jag är emot programvarupatent.
Åter andra förväntar sig att jag ska hävda att mänsklighetens bästa - alltid ett tämligen vanskligt begrepp - kräver att programvara inte skall kunna patenteras. Att Nathan Myhrvolds Intellectual Ventures representerar höjden av ondska i världen, med en affärsidé som baserar sig helt och hållet på att mjölka pengar ur ett föråldrat patentsystem som felaktigt har tillämpats på en industri som inte behöver några sådana skydd. Fastän jag personligen anser att Myhrvolds företag bygger på att suga ut profit från ett trasigt system snarare än att som han hävdar stimulera innovation - att Intellectual Ventures bara är en mer avancerad form av bondfångeri som försöker locka okunniga "uppfinnare" för att sedan exploatera dem - så är det inte därför jag är emot programvarupatent.
En sista grupp tror att jag ska argumentera för att de mer begränsade patenträttigheter, som dem som förespråkas av FairSoftwares Alain Ranaud, underlåter att erkänna - med flit eller inte - att programvaruindustrin jobbar med stor hastighet, och att allt som kan mätas i år är en evighet. Men även om det är sant att även en tvåårsperiod, för att inte tala om Ranauds föreslagna sju år, är en hel livstid i programvarubranschen, så är det inte det som är skälet till att jag är motståndare till programvarupatent.
Anledningen till att jag är emot patent på programvara är tvärtom mycket enkel. Den baserar sig inte på rötter i filosofi, den har inget att göra med teorier om gott eller ont; det är inte ens en fråga om att debattera om vad som är troligt att sporra till mer eller mindre innovation.
Jag är emot programvarupatent eftersom det inte är rimligt att förvänta sig att det nuvarande patentsystemet, eller ett som designats för att förbättra eller ersätta det, någonsin kommer att kunna avgöra korrekt vad som skulle kunna anses vara legitimt patenterbart i den överväldigande mängden av innovationer inom programvaruområdet. Även den mest triviala programvaruprodukt inbegriper hundratals, kanske tusentals designval som skulle kunna tänkas komma ifråga som potentiellt skyddsvärda uppfinningar av dem som aggressivt söker patent. Om även de mest grundläggande elementen i dessa är patenterbara, som de är nu, så kommer patentsystemet att vara fullständigt oförmöget att växa till att möta den efterfrågan. Så är fallet redan i dag.
Förutom problemen med volymen så finns det frågor om expertis. För några av de föreslagna uppfinningarna kan det tänkas vara endast en handfull personer i hela världen som är kvalificerade att bedöma huruvida en utveckling är tillräckligt innovativ för att motivera ett patent. Av detta fåtal människor kommer förmodligen ingen att vara anställd av Patentverket, och ersättningen för sakkunniga är inte tillräcklig på långa vägar. Dessutom kommer två olika utvecklare inte alltid att komma till samma slutsats rörande graden av patenterbarhet för en viss uppfinning.
Jag har ingen relevant expertis inom andra fysikaliska eller vetenskapliga verksamhetsområden, och därför har jag ingen välgrundad åsikt om huruvida innovationer på de områdena bör vara patenterbara eller inte. Jag kan däremot med visshet hävda att patentsystemet som det i dag tillämpas på programvara inte fungerar, och att det inte heller finns någon rimlig anledning att förvänta sig att det skulle kunna fungera i framtiden.
Om vi erkänner att detta är fallet, vilket jag anser att vi måste om vi beaktar alla de fakta som finns i målet, då är det inte längre möjligt - oavsett vad vi anser rent filosofiskt - att vara för patent på programvara.
Därför är jag emot dem. Precis som Tim Bray.
